Jul och Nyårsfunderingar inför 2009

21/12/2008 / Kaj

Finanskrisen, ett hot eller en möjlighet för en hållbar samhällsutveckling?

En allt mer hotande klimatkris ger oss nya utmaningar. En försvagad ekonomi öppnar upp för smärtsamma prioriteringar som måste leda till en omställning där långsiktig affärsnytta står i centrum med hjälp av energieffektivitet och förnyelsebar energi.

Under 70-talet då steg priset på olja kraftigt och alternativa energi källor blev en av vinnarna . Energi effektivisering och förnyelsebar energi förlorade dock mark till andra finansiella innovativa utvecklingsvägar under slutet av 80-talet och 90-talet då oljepriset gick ner och som symptom såg vi födelsen av SUV bilar från bilindustrin. En industri som alltid förknippats med oljeindustrin och som inte klarat omställningen till en hållbar utveckling.
Men det ser ut som den pågående ekonomiska krisen med ett lågt oljepris minskar intresset för förnyelsebar energi och sänker utvecklingstakten av nya klimatsmarta lösningar. Vi får inte låta detta ske. Om det är något som skall ta oss ur den samhälleliga, ekonomiska och delvis industriella krisen så är det investeringar i ny teknik som också leder till en minskad klimatpåverkan.
Men det är redan ett faktum idag att investerare av olika slag är försiktiga att gå in i riskprojekt och har en avvaktande inställning till nya utvecklingsprojekt inom de flesta branscher och även de som finns inom s.k. Clean-Tech sektorn. Däremot så finns det en avgörande skillnad mellan 90-talet då priset på olja var lågt och kapital flödade till andra sektorer än Clean-Tech.

• Medvetenheten och enigheten om en annalkande klimatkris förenar de flesta samhällsutvecklare.
• Miljöteknik och hållbar utveckling har utvecklats från nisch till mainstream i de flesta företag.
• Lagstiftningen med både ”morrötter och piska” har kraftigt byggts ut under 2000-talet.

Nationella program för att minska oljeberoendet diskuteras och är inte någon ovanligt samtalsämne i de flesta ekonomier idag. Forskning och utveckling har levererat nya tillämpningar inom alla sektorer. Ett stort antal tekniska innovationer är mogna att implementeras i de flesta ekonomier världen över. Inte minst i USA som kommer att ta över ledarskapet inom Clean-Tech från Europa inom några år. Det finns några områden som jag ser som betydelsefulla från svensk utgångspunkt i internationella sammanhang Låt mig ta tre konkreta exempel på områden som är mogna att få internationell uppbackning

1. Fjärrvärme
Skandinavien har lyckas att utveckla fjärrvärme och fjärrkyla i många städer och erbjuder klimatneutrala lösningar. I större delen av Östeuropa finns en infrastruktur som skulle kunna förena affärs och samhällsnytta. En bra klimataffär. Många östeuropéer har redan system för fjärrvärme som en infrastruktur på plats, men det finns en brist på effektiv energianvändning. Men den är inte bara i Östeuropa. Fjärrvärme och fjärrkyla är också en viktig del av lösningar i avancerade projekt för hållbara städer i Sverige. Kina har t.ex. under 2008 köpt konceptet för utvecklingen av hållbara städer med möjliga svenska exportframgångar.

2. Reducera metangas från kolgruvor
Ett stort problem I Kina är att minska utsläppen och minimera riskerna från kolgruvornas öppna gruvschakt. En svensk-amerikans modell kan ta vara på metangasen och bla distribuera både värme och elektricitet från gruvorna samtidigt som man i en anläggning tar bort motsvarande ca 500.000 bilars utsläpp av växthusgaser på vägarna.

3. Satsa på teknisk utveckling av nya Lithium-Ion batterier inom Bilindustrin
Boston-Power Inc producerar lap-top batterier som löser problemen med värmen och dessutom är minst tre ggr så energieffektiva och i tillverkningen sänker klimatpåverkan med minst hälften i förhållande till ett jämförbart lithium ion batterier. Boston Power kan komma att utveckla morgondagens bilbatterier och borde vara en själklar partner till den ”svenska” bilindustrin. Särskilt när man kan konstaterar att grundaren och VD:n är svensk även om verksamheten i är förlagt till USA.
Sammantaget är min bedömning att vi står vi bättre rustade att vidta åtgärder för att möta den ekonomiska krisen än någon tidigare kris i samhällsutvecklingen. Men frågan är om den mänskliga kraften inom politik och ekonomi är tillräckligt stark för att vidta nödvändiga åtgärder? Varför inte utveckla den ekonomiska politiken mer selektivt och inte bara till generellt bankstöd?
Satsa mer på investeringsfonder inom Clean Tech sektorn. Öka marknadsstödet i Östeuropa, Asien och Afrika. Men det räcker inte. En ny omfattande arbetsmarknadspolitik kan hjälpa till att strukturera om till den nya tillväxtsektorn som mycket väl kan utvecklas inom redan etablerade industrier och inte enbart nya Clean Tech företag.

Det finns starka signaler från de ledande ekonomierna USA, Kina, EU, Brazil, India att stärka Clean Tech sektorn. Även om vi ser en nedgång idag i investeringarna inom Clean Tech sektorn – från $148 billion 2007 till $148 billion 2008 så kommer signalerna från den nya ledningen i USA om kommande satsningar. I både Kina och Syd Amerika hörs röster om kraftfulla satsningar på Clean Tech sektorn.

Men det är fortfarande oklart vilka globala nationella överens kommelser som verkligen blir av. Bankernas och de finansiella systemens roll i denna utveckling måste mer preciseras av regeringar på både nationell och internationell nivå. WTO avtal och andra internationella handelsavtal måste gynna global transferering av teknik och investering.

Och sedan behöver vi givetvis ett internationellt klimatavtal som är både rättvist och teknikutvecklande i Köpenhamn 2009

Får vi till detta, så underlättar det för redan existerande mogna miljötekniska lösningar och detta stimulerar till global ekonomisk utveckling.

Vad väntar vi på?

God jul och Gott Nytt År !

Önskar Kaj Embren från ett regnigt Rio de Janeiro

Share

Tags: , , , , , , ,

Comments

Leave a Reply